kom igen bejbi

Efter många funderingar har jag på senare tid kommit fram till att mina föräldrar måste fatta att jag intar alkoholiska drycker ibland, men att dom aldrig pratar om det och undviker ämnet för att dom inte vill att jag ska veta att dom vet det. Tror dom innerst inne tycker det är helt okej sålänge jag inte gör något dumt eller blir alldeles för borta (hehe, som när jag kom hem aningen för full, spytt halva hela kvällen och när jag kom hem fick Miccan hjälpa mig upp för trappen och ta av mig mina byxor, dagen efter det var inte roligt eftersom min mamma stog och tittade på när allt det där hände.. utom spyorna då, dom hade hon turen att missa).
Men för att komma till saken så hade jag nattbesök av tre stycken filurer inatt, antar att någon råkade prata lite för högt om vissa drycker kanske? Jag är inte säker men.. när dom inte längre befann sig i huset sa min mamma:
"Asså du, blir det lugnt i stan ikväll eller? För jag fattar ju att vissa dricker alkohol av dina kompisar.. Och ja, jag vill ju inte att du ska dricka, men jag fattar att du gör det ibland..? Och OM du gör det, så ta det lugnt iallafall!"

Jag blir såklart helt okej glad eftersom hon annars brukar skrika på mig. Så jag drar till med ett
"Men ja, såklart jag gör det" och ler lite gulligt.

Det jag senare kom på var att mitt svar kunde uppfattas på två sätt.. "ja, det är klart jag dricker alkohol" och "ja, det är klart jag tar det lugnt".
Det  vart lite eh.. fel.

Skål!