And I think to myself, what a wonderful world

Åh, vad jag hatar att diska. Speciellt när jag är jag och ställer disk exakt ÖVERALLT.

Ni vet man går runt och samlar ihop disken, smäller till sig själv på kinden och diskar fort som fan så man inte ska behöva ta en sådan där smäll en gång till. Man blir klar, är glad och stolt över sig själv och går in till vardagsrummet.

Och man önskar att man aldrig gått in där.
Ännu mera disk.

Jag är ärligt happyface att mina päron kommer hem ikväll. Eller.. iallafall på vissa punkter.
Nästan så jag skulle kunna lägga mig mellan dom i deras säng inatt, kura ihop mig och be mamma pilla mig i håret och pappa klappa mig på kinden tills jag somnar och drömmer att jag svävar på rosa moln.
Men alltså, bara nästan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0