Jag går på samma gator tills dom vänder, den här stunden är resten av mitt liv

Jag kom dit, jag slogs, jag gick därifrån med en pencillinburk.

Eller nä.
Men jag skulle kunnat.
Jag älskar dom orden 'men jag skulle kunnat'.

Hon peta lite på olika ställen och sen fick jag pencillin. Tack och hej då sa jag.

Snart... snart.........

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0