kom igen bejbi

Jag ligger på soffan i min dimma:
Pappa säger -Nu är det mat, ska du ha nåt?
Jag säger -Mmmm
Mamma säger -Det är mat, vill du äta?
Jag säger -Aa, kommer snart
Ligger och funderar på soffan i något som känns som en minut och sedan går jag ut i köket för att äta. Men, var är alla? Var är maten?
Jag säger -Mamma, var det inte mat?
Mamma säger -Jo, vi åt ju.
Pappa  säger -Vi satt ju inne i vardagsrummet hos dig och åt?

Jag somnade, jag vaknade men jag märkte det aldrig. Känner mig helt lost.
Att missa kvällsmaten är inte okej alltså.

Men om vi ska vara lite positiva i det hela så är det alltid lika spännande att inte riktigt veta vad man gör.
Och kom just på att rubriken inte alls passade så bra som jag trodde. Det är anus.