Skyll på mig Var bitter och skyll på mig För alla gånger jag svikit dig Det var länge sen jag tappade tron på mig själv

Har nog aldrig tänkt så mycket som idag på hur jag verkligen vill leva mitt liv.
Ganska sjukt. För jag tror fan inte det är jag som skriver den här bloggen längre. Det är fett läskigt, för jag känner inte alls igen mig själv. Så mycket så jag bara vill dra härifrån, åka till andra sidan jordklotet och bara hitta den där tjejen som drog för ett tag sen. Det är därför allting känns som det blir halvtaskigt, eller halvbra(beror på hur man ser det) istället för att ibland bli sådär sjukt jättebra och ibland inte funka alls.
Saknar den där glädjen man kunde ha i dagar, till och med veckor efter den där jävligt underbara kvällen som vart så sjukt perfekt. Hur man då kunde leva på att just kvällar som den där - där och då, att det är just dom som behövs för att det ska vara så jävla värt att leva för.

Står för mitt emo-inlägg gör jag iallafall.
Babes - take me home..

Lånade bilden härifrån.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0